Fan vad jag saknar honom
Kategori: Allmänt
Där är jag just nu.
I fredags pratade vi om en övernattning, vi brukar få till 1-2 per år. Men mycket planering och tur. I år har det bara blivit en och hösten har varit för fullbokad och det har inte gått att få till. Vi får väl se om februari kan vara en månad som funkar.
Jag sa att det där med att ses några timmar här och där känns så djävla fattigt, vilket han höll med om...i hans värld har vi hela livet på oss. Har vi, någon av oss kan ju dö i morgon.
Apropå att dö, eller om något annat skulle hända. Jag skulle aldrig få veta om något hände honom. Och det gäller ju även mig. Händer något mig så försvinner jag bara ur hans liv. Tanken på det känns väldigt surrealistisk.
